De utvalda barnen

”Vi mobbar bara då det finns anledning,” kunde vara mottot för Waldorfpedagogiken  på Solvikskolan i Järna. ”I övrigt existerar mobbning inte på vår skola!”

Det är en grym bild som målas upp av en av skolans fd elever, Jasper Lake, som intet ont anande startade en Facebookgrupp för sina gamla klasskamrater och andra som gått på skolan. Jasper hade sgs enbart goda minnen från sin skoltid, han kände sig utvald och privilegierad som slapp gå i en vanlig skola.

Hur var det möjligt att han inte hade märkt att så många mådde så dåligt och att mobbning minsann existerade fast lärarna försäkrade att skolan var sgs mobbningsfri.

Waldorfpedagogiken utgår ifrån Rudolf Steiners idéer om hur barn lär sig och vad som är viktigt för dem när de går i skola. Den är en protest mot den strikta, stela och andefattiga läroplan som bestås våra barn i en vanlig skola. Kadaverdisciplin och godtyckligt ledarskap.

Nu måste man minnas att Steiner skrev sin pedagogik i början på 1900-talet och då var det ju nog vanligt med mycket våld och mycket orättfärdighet i en vanlig skola. Finland var ett av de första länder där aga i skolan förbjöds i lag. Detta skedde redan under ryska tiden, dvs 1914. Dock vet vi att aga förekom långt senare.

Steiner ville att barnen skulle få leka och sjunga och dansa och utveckla sig till graciösa, vackra människor i sin egen takt men i enlighet med – visar det sig – mycket strikta mönster. Frihetens skola skulle inte vara fri utan mycket bunden till Steiners idéer om vad ett (ideal)barn är för något.

Steiners antroposofi (så kallade han sin tankemodell) innehåller väldigt mycket som man kan kalla ovetenskaplig snömos, tex läran om änglarna och andligheten överhuvudtaget, och också en del konstiga förbud, tex förbudet mot att titta på tv, men ändå har den anammats och förädlats i otaliga antroposofiska sällskap och i Waldorf- och Steinerskolorna världen över. Skolorna har, trots sina konstiga särdrag, lyckats skapa ett rätt så gott rykte åt sig.

Nu har det ryktet fått sig en mycket ful plump i protokollet, som en följd av Jasper Lakes tredelade dokumentär De utvalda barnen.

Jag ska inte föregripa en tittarupplevelse genom att alltför mycket avslöja vad det handlar om. Alla kan bilda sig en uppfattning om saken genom att titta på programmen som allihop finns på SVTPlay från och med i morgon.

Men en kommentar ska jag komma med: Så här går det när man utvecklar en pedagogik, ett samhälle, en skola, en lära utifrån en idé om idealmänniskan. När man tror att idealmänniskan kan skapas genom olika samhälleliga och pedagogiska åtgärder, när man inte besvärar sig med att studera det som är utan ger sig hän åt utopier. När man förklarar för små barn och proselyter att de är förmer än alla andra dödliga, för att de tillhör just den här gruppen av utvalda. Det är grunden för sekten.  Det är vackert, men det är fel.  Den andra ytterligheten är förstås dystopin, läran om människans obotliga uselhet och egoism, som ger alla snikna och egennyttiga människor fri lejd och bäddar för hänsynslös utsugning och korruption. Det är fult och det är också fel.

Bättre är det sega uthålliga långsiktiga arbetet för en fungerande gemenskap, som ger alla människor en plats och ett utrymme och där man har stabila och hållbara överenskommelser gällande anständighet och rättvisa. I det arbetet ingår totalförbud mot mobbning, hur svårt det än är att leva upp till. Där är den förkättrade vanliga skolan ljusår mera avancerad än Solvikskolan i .Järna. Säger jag efter att med förskräckelse ha tagit del av Jasper Lakes fantastiska dokumentärserie.

Har ännu inte sett tredje delen. Återkommer när jag har gjort det.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s